![NK:s franska](data:image/svg+xml,%3Csvg xmlns="http://www.w3.org/2000/svg" viewBox="0 0 1920 800"%3E%3C/svg%3E)
- Startsidan/
- Stil/
- Livsstil/
- NK:s Franska Damskrädderi
Hon skriver boken om NK:s Franska.
Det är hög tid att berätta vad som egentligen hände på den mytomspunna coutureateljén som länge var navet i modesverige. Journalisten Susanna Strömquist berättar för Stil om ett stycke svensk couturehistoria.
Intervju av Saga Loxdal. Ursprungligen publicerad i Stil.
![NK:s franska](data:image/svg+xml,%3Csvg xmlns="http://www.w3.org/2000/svg" viewBox="0 0 580 812"%3E%3C/svg%3E)
Josef Sachs ambition när han grundade NK var att ”ta världen till Sverige och Sverige till världen”, som han uttryckte det. Juvelen i kronan var NK:s Franska Damskrädderi, eller NK:s Franska, beställningsateljén som drevs i Stockholm mellan 1902 och 1966 – den yttersta lyxen i ett redan lyxigt varuhus.
Modekritikern och journalisten Susanna Strömquist arbetar nu med en bok om ateljén som ges ut under 2021 i samarbete med Nordiska museet och NK. Under snart ett års tid har hon forskat i den hittills ganska oskrivna historien om Parismodets nordligaste utpost, något som visat sig vara ett riktigt detektivarbete.
– Jag började som modejournalist på 90-talet, och då fanns det fortfarande en generation som hade minnen av ateljén. NK:s Franska var ett namn som alltid uttalades med en viss vördnad, det väckte min nyfikenhet, berättar Susanna om ursprunget till sitt intresse för att ta reda på mer om ateljén.
Hur skulle du beskriva NK:s Franska Damskrädderi?
– Kärnan i verksamheten var relationen till de främsta haute couturehusen i Paris: Chanel, Balenciaga, Balmain, för att nämna några. Varje säsong åkte ateljéns legendariska chefer Kurt Jacobsson och Pelle Lundgren ner för att välja ut plagg som de bedömde att kunderna i Stockholm skulle uppskatta. Tillbaka i ateljén satte de, tillsammans med egendesignade kreationer, ihop urvalet till en kollektion som visades för press och kunder. Efter visningen hade kunden möjlighet att beställa plagg enligt egna mått och önskemål, som syddes upp på NK:s Franska.
Bland kunderna fanns kungligheter som Drottning Louise Mountbatten, stjärnor som Zarah Leander och Harriet Andersson, och flera av den tidens mest framstående yrkeskvinnor. Under 20-talet kunde Greta Garbo skymtas bland mannekängerna.
”När drottningen var på besök och provade
i sitt speciella provrum var sömmerskorna och
mannekängerna tvungna att backa ut ur lokalen.”
– Flera av dem som arbetade i ateljén har berättat att man inte fick vända drottningen ryggen. När hon var på besök och provade i sitt speciella provrum var sömmerskorna och mannekängerna tvungna att backa ut ur lokalen.
Varför behöver den här historien berättas?
– Det är en spännande kombination av den lokala aspekten, Stockholms modehistoria, och den internationella utblicken. NK:s Franska var en av hundratals exklusiva coutureateljéer runt om i världen som förmedlade Parismodet på sina respektive marknader. Det fanns även ett antal liknande ateljéer i Stockholm, som till exempel Märthaskolan. Men NK:s Franska var unikt i och med att de hade hela varuhuset NK i ryggen med finansiella muskler som gjorde att ateljén kunde hålla högsta standard även under kristider och lågkonjunkturer. Kurt Jacobsson och Pelle Lundgren var kända för sitt träffsäkra urval av det senaste från Paris, och kollektionsvisningarna på NK:s Franska påverkade inte bara kunderna utan även den svenska konfektionsindustrin som inspirerades och följde efter.
Hur har ditt arbete med boken gått till?
– Jag har gjort research i NK:s omfattande arkiv som finns bevarat på Nordiska museet och intervjuat ett stort antal personer som antingen var med själva, eller vars släktingar var involverade i ateljén. En annan viktig del av researchen bygger på att jag har samlat in och undersökt plagg från när det begav sig – det har varit mycket givande och bidragit till ny kunskap både om ateljéns verksamhet och om tidens mode. Tidsspannet är intressant, det täcker in haute couturens hela glansperiod med en modesilhuett som utvecklas från sekelskiftets krusidulliga, fotsida kreationer till 60-talets kortkorta rymdmode.
Mannekängen Margit Langlet i aftonfodral, 1941.
– Från början var jag osäker på vad som fanns kvar. Det fanns inte särskilt många plagg bevarade vare sig på museerna eller på auktionshusen. Därför bestämde vi oss för att gå ut med en efterlysning där vi efterfrågade minnen och plagg från NK:s Franska. Under några dagar hösten 2019 fanns jag, Nordiska museet och Bukowskis på plats på NK i Stockholm och Göteborg för att träffa kunder och höra deras berättelser. Engagemanget var fantastiskt, jag blev glatt överraskad och helt överväldigad av alla de utsökta plagg som lämnades in och av alla fina historier. Det har betytt väldigt mycket för bokens innehåll.
Vad har varit mest överraskande att upptäcka under arbetets gång?
– En av de roligaste sakerna var när jag upptäckte hemligheten med etiketterna. I plaggen finns en elegant etikett märkt med ”NK Franska damskrädderiet”. Men, lyfter man lite lätt på den och kikar in på baksidan finns det ofta ytterligare en etikett. På den står kundens namn, ett datum, årtal och en signatur av personen som avsynade plagget innan det skickades iväg till kunden.
– Jag har närstuderat de runt 200 plagg jag identifierat hittills och upptäckt den ena intressanta beställaren efter den andra. Jag kan också konstatera att plaggen genomgående håller mycket hög kvalitet – och det är naturligtvis ett gott betyg att de har överlevt så här länge. Jag har stött på kvinnor som fortfarande använder plagg från NK:s Franska, och då är det ändå över 50 år sedan ateljén stängde.
Boken om NK:s Franska ges ut på Nordiska museets förlag i samarbete med NK under 2021. Har du något att berätta om NK:s Franska? Vi är intresserade av alla typer av plagg, objekt, bilder och minnen från ateljén. Hör gärna av dig till susanna.stromquist@ nordiskamuseet.se.
![nk:s franska](data:image/svg+xml,%3Csvg xmlns="http://www.w3.org/2000/svg" viewBox="0 0 600 400"%3E%3C/svg%3E)